lopkliniken.se

Löpkliniken

 

Många gånger kan det bero på att du har fel sko eller en felställning på dina fötter vi har specialister på ämnet.

Kom in så kan vi hjälpa dig med att lösa dessa problemet.

Hos Ortopedi & Löpkliniken jobbar;

  • Ortopedingenjör
  • Ortopedskotekniker
  • Löpskotekniker

som har många år i branschen.

Olika skador som är vanliga bland löpare

En av de viktigaste sakerna som vi vill lära alla som älskar löpning lika mycket som vi, är hur olika vanliga träningsskador, exempelvis hälsporre, löparknä, hälseneinflammation med mera, kan undvikas samt hur de kan behandlas.

Här kan du lära dig fakta om en av de mer allvarliga skadorna som kan drabba en löpare; Hälseneruptur.

Löparskada hälseneruptur – Fakta, tips och behandlingsmetoder

Hur optimerar du din rehabilitering samt behandling efter en hälseneruptur? Är kirurgiskt ingrepp bättre än icke kirurgiskt eller är det tvärtom?

En forskarstudie har tittat på just det. Det här var vad de kom fram till

Löpkliniken hälseneruptur Din akillessena är din kropps största sena och den har relativt hög risk att skadas. En akut hälseneruptur drabbar vanligen medelålders manliga motionsidrottare.

Allt fler skadas varje år bland befolkningen och redan 1996 redovisades en incidens (andel av befolkningen som påverkas) på 37 per 100 000 invånare och år.  

Det finns flera olika behandling alternativ och då både kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, men även olika typer av rehabilitering och immobilisering (avlastning av fotleden i gips eller i ortos).

Hälsenerupturer – Vad är optimal behandling?

I grunden kan vi sammanfatta läget inom forskningen genom att säga: “Ingen enighet finns bland forskarna”

Det finns idag helt enkelt inte en tydlig konsensus om vad som är optimal behandling för den enskilde individen som skadat sig.

lera tidigare studier har visat funktionsnedsättningar i styrke- 

och uthållighetstest på cirka 10-30 procent efter en han/hon drabbats av en hälseneruptur.

Detta oavsett vilken typ av behandlingsform som vidtagits. Svagheten var kvar i drygt ett år efter skadan.

Cirka 50% återgår till samma aktivitetsnivå efter en hälseneruptur

Dessutom har andra studier påvisat att endast cirka hälften av patienterna återgår till idrott på samma nivå som tidigare efter en hälseneruptur.

Vid själva valet för behandling är idrottsmedicinsk litteratur väldigt vinklad på att istället huvudsakligen vägletts utifrån risken för komplikationer framför allt reruptur och relativt lite fokus lagts vid alla de patienter som inte drabbas av en komplikation.

Valet står då mellan kirurgiska komplikationer och risken för reruptur, dvs få samma skada återigen.

Risken för reruptur är 2-4 gånger lägre vid kirurgisk behandling?

Ont i hälsenan efter en ruptur hälsenan avMen däremot drabbas cirka en tredjedel av patienterna av en kirurgiskt associerad komplikation (sårinfektion, fördröjd sårläkning, ärr problem och nervskada).

Data talar för att tidig belastning och accelererade rehabiliteringsprogram förbättrar resultatet efter en hälseneruptur även om det är en svår avvägd balans mellan belastning av senan och ökade risker.

I litteraturen finns det en mycket begränsad kunskap om vilka faktorer som predikterar (förutspår) resultatet efter en hälseneruptur, vilket krävs för att adekvat avgöra behandlings vall för den enskilde.

Syftet med avhandlingen var att vid en akut hälseneruptur utvärdera symtom och funktion tidigt och sent i läkningsprocessen.

Vidare ville man identifiera vilka faktorer som kan prediktera, förutse, utfallet.

Slutligen att bedöma möjligheten att optimera behandlingen med en ny stabil kirurgisk teknik och accelererad rehabilitering.

Ny studie av 100 patienter med hälseneruptur

En ny slumpmässigt framtagen studie av 100 patienter genomfördes.

Stabil kirurgisk teknik med accelererat rehabilitering protokoll inkluderande både belastning och rörelseträning jämfördes mot behandling utan kirurgi.

Båda grupperna immobiliserades i samma belastning bara hälsene ortos.

Bild kvinna med hälseneruptur skadad löparePatienterna bar denna  i sex respektive åtta veckor. Patienterna följdes i ett år och testades med avseende på patient-rapporterade symtom, funktions mätningar (hopp-, styrka-, och uthållighetstester och förmågan att utföra en enbent tåhävning) samt komplikationer.

Statistisk analys med en multipel linjär regressionsmodell utfördes för att identifiera vilka faktorer som kunde prediktera utfallet efter en hälseneruptu.

Efter uppföljning av patienter från en tidigare studie avseende symtom och funktion utvärderades två år efter skada.

Studiens resultat – Ingen skillnad oavsett behandlingsform efter hälseneruptur

Den slumpmässiga studien visade inga säkerställda skillnader mellan grupperna som fått olika behandlingsformer.

Det som studerades var om det fanns tydliga, signifikanta, skillnader avseende symtom, fysisk aktivitetsnivå och livskvalitet.  Däremot fanns en trend mot att den kirurgiska gruppen visade bättre resultat avseende funktion och det var statistiskt säkerställt i två typer av hopptester.

Ingen reruptur (0 procent) uppkom i den kirurgiskt behandlade gruppen Däremot uppstod der fem fall av  reruptur hos den icke-kirurgiska gruppen. Det skulle vara lätt här att dra slutasten av kirurgi är bättre. Men utfallet är helt enkelt för litet för att dra några statistiskt säkerställda slutsatser.

Och undersökningen samt resultaten ger inte en statistiskt säkerställd skillnad så resultatet måste tas med en nypa salt. Oavsett behandlingsgrupp återgick två tredjedelar (⅔) av patienterna till tidigare fysisk aktivitetsnivå eller högre.

Nya resultat om hälseneruptur

Detta innebär att denna studie till skillnad på vad som tidigare sagts inom forskningen inte kunde bevisa statistiskt att en hälseneruptur skulle automatiskt innebära sänkt fysisk aktivitetsnivå.

Detta till skillnad från andra studier (som vi tidigare nämnt) som påvisat 50% avhopp ett år efter jämfört med före hälseneskadan.

Tre månader efter den initiala skadan kunde cirka hälften av patienterna oberoende av behandlingsprotokoll uppvisa betydande nedsättning av funktion.

 

Efter två år efter sin hälseneruptur kunde endast hälften av patienterna komma upp i en nivå av 85 procent jämfört med innan skadan.

Detta samtidigt som många uppger låg grad av symtom, vilket kan tolkas som en adaptation till lägre funktionsgrad.

Val av behandlingsprotokoll (kirurgisk eller icke-kirurgisk) är en variabel som måttligt predikterar grad av symtom och i mindre utsträckning funktion.

Ökande ålder är däremot en relativt stark prediktor för sämre funktion samt att högre BMI predikterar också relativt starkt.

Sammanfattning av hälsenerupturer studien

Resultaten visar att behandlingen med en stabil kirurgisk teknik och accelererat rehabiliterings protokoll är en säker behandlingsmetod som i studien inte gav någon reruptur.

Inga statistiska skillnader mellan behandlings grupperna avseende på symtom, fysisk aktivitet, livskvalitet kunde påvisas.

Patienter uppvisar däremot betydande funktionsnedsättningar två år efter skadan oavsett behandling och patienterna förefaller ha anpassat sig till detta.

Test av enbent tåhävning verkar vara ett viktigt mått i den tidiga rehabiliteringsfasen som påverkar utfallet.

Val av behandling tycks inverka relativt lite i förhållande till andra faktorer såsom ålder och vikt. Därför kan denna studie vara ett tidigt steg mot ett mer vetenskapligt underbyggt val av individualiserad behandling.

Vi på Löpkliniken, lopkliniken.se, välkomnar och ser fram emot mer forskning inom detta område.

Frågor? maila oss på info@lopkliniken.se

Scroll To Top